Henrik Eriksson är uppvuxen med maskiner då både hans pappa och hans farbror har entreprenadföretag.
– Redan som liten fick jag vara med och köra och sedan har jag lärt mig lite grand hela tiden. När jag gick i gymnasiet tröttnade jag på skolan och började köra grävmaskin i stället, berättar Henrik.
Eftersom han var skoltrött var maskinförarutbildning på gymnasiet inget alternativ.
– Jag köpte en kurs på nätet och gjorde tester som jag skickade in. Jag ville ju ha förarbevis och kursen var ett sätt att visa vilka kunskaper jag hade. Det mesta kunde jag ju redan, säger Henrik Eriksson.
I dag är han 26 år och trivs bra med jobbet som maskinförare.
– Det är ett rätt fritt jobb. Jag får bestämma mycket själv och kan ofta lägga upp jobben som jag vill. Bäst är det när jag får göra lite allt möjligt, lasta lite, rensa berg och göra mindre schakter, när det är blandat då är det som roligast. Det finns tråkiga jobb också men då är det bara att göra det man ska.
Då maskinintresset kom tidigt speglar det av sig på Henriks fritid i vuxen ålder. Han skruvar en hel del med bilar.
– Jag har alltid hållit på, först var det moppe och sedan blev det bilar. Just nu håller jag på och totalrenoverar en traktor, en Volvo BM Valmet 2105 från -88. Det är kul när man blir färdig, men då dröjer det inte förrän man är i gång med nästa projekt, konstaterar Henrik Eriksson.
På vintrarna är snöskoter det stora intresset. Henrik har en Polaris 850 lössnöskoter. Men i trakterna runt Sala finns inte de rätta förutsättningarna för snöskoteråkning. Särskilt inte som Henriks skoter är gjord för friåkning, så att man inte bara behöver hålla sig på lederna, som han säger.
– Vi åker ofta upp till Jämtland, bland annat kör vi mycket i Funäsdalen. Det blir fem-sex timmar i bil innan vi kan lasta av skotrarna och börja köra, men det är det värt, tycker Henrik.